NiWe

Jag hatar verkligen när ens känslor sviker än totalt helt oförberett usch vad jag HATAR de...
Igår när jag & Sarah skulle gå &fika på fräcka träffade vi Frida som berättade saker jag inte alls ville höra..
Jag trodde verkligen verligen inte att jag skulle reagera så inombords som jag faktikst gjorde.. jag hatar de..
Varför varför varför varför??????
De va som om mitt <3 var något som gick i tusenbitar bara man såkade snudda vid de..
AAAAWWWW hata mig själv för de...
FAN då!!!!

Jag & Sarah satt ialf på fräcka på kungsgatan från kl 18.30 till 22.00 de va så mysigt.. & vi pratade verkligen om ALLT mellan himmer & jord det va så skönt.. de vara både skratt & nästan tårar frånmin sida & vädligt allvarliga saker från massa fjant hihi.. Älskar dig smulan hihi..

Dick blev de lite jobbigt också på fräcka..

För det första skämdes jag så mkt så jag inte visste vart jag skulle ta vägen..
För det andra visste jag inte alls hur jag skulle bete mig.. det blir som vanligt ialf på ett sett som jag inte vill ialf..
För det tredje vart jag nervös...

BLÄÄÄÄÄÄÄ...

Hihi sötast va Sarah när hon sa ooj gumman va blek du vart väldigt fort...
Usch var inte ett dugg förberädd hihi..

Neptun Chrille va ialf där lika flirtig som vanligt.. hmm lite för tänd på Sarah kanske hihihi..
Så himla störd fråga.. "Om jag bjuder med en tjej till santropet tycker dujag ska vara seriös med giftemål då?".. Hahaha så typiskt chrille fråga.. störd!
& en typiskt chrille sak 2 "jag vevade ner fönstret & frågade om hon var från stan & hon sa ja då frågade om hon varit nedfryst för jag brukar hänga ute ofta och har aldrig sett henne förut".. De måste varit den töntigaste raggningreplik jag hört någonsin.. "har du varit nedfryst" Hmm undra om man ska dra den nån gång & se hur reaktionen blir haha..

Lite allvarlig talk igen då..
I helgen var jag ju som sagt ute.. kände mig ialf lite iaktagen & såg en tjej stå & kolla lite på mig..
Och för första gången tnkte jag "jag orkar inte med kan lika gärna hälsa & varför skulle jag imte hälsa"..
Så jag log ialf & vinkade & de kändes faktikst rätt bra...
Tydligen hade hon reagerat på de & för första gången har jag faktikst hört henne säga något possitivt om mig till våran gemensamma vän..
Jag orkar verkligen inte med arga blockar.. stirra på varandra.. Vi båda har ju ialf gått ut gymnasiet så varför ska vi då bete oss som om vi gick i högstadiet? Bara onödigt enligt mig!

Och nu dessutom vet jag hur det känns att känna sig helt OSYNLIG.. Det var som om jag inte fanns som jag aldigr hade gjort de.. Något som är förstårligt dock men men...

Är ialf sjukt nervös!!!!!!!!!!